Från läger till storstan och tävling

2011-09-02 @ 21:38:16
Ett otroligt bra läger har avverkats, igen! Först fina skidpass i tunneln med mycket teknikfokus, framförallt på den klassiska skidåkningen. En av mina akilleshälar är stakningen - det är svårt. Svårt att få till timing, rätt tryck och rätt stavisättning. Att min handled varit inpaketerad i gips i nästan en månad har väl inte direkt rosat marknaden för min utveckling av stakningen heller, men det är bara att gilla läget, bita ihop och träna, träna, träna. Någon dag sitter det - stämmet, träffen och flytet. Det ska inte bara vara lätt att idrotta, det är ju utmaningen jag gillar.

I måndags efter lunch packade vi in oss i bussarna och for till Mora. Styrka på Towes fina gym och en löptur på Östnors sandhed där vi återigen kunde konstatera att "det är bra fiiint i Mora".
Team 2015 vid Östnors skidstadion

Efter träningen fortsatte vi upp mot det nya lägertillhållet Grönklitt. Fina dagar med en härlig "fri-dag" i onsdags som det så fint stod i Mora Tidning idag. Lite sovmorgon & lite längre och mer avslappnad frukost innan vi återigen åkte till vackra Mora. Ett besök på Zorn-gården med Eva som gudie var en höjdare. Ärligt talat är jag inte speciellt kulturellt intresserad eller brukar tycka att historia är speciellt roligt, men detta var riktigt riktigt spännande. Att det var Eva som berättade och visade oss runt i Anders Zorns gamla hus var förstås ett stort plus.


Tjejerna i Team 2015 besöker Zorns gamla bostad i Mora på "fri-dagen".

Lägret pågår egentligen till söndag med avslutning på Bjarnerundan, men jag har smitit iväg på annat. Just nu sitter jag på ett hotellrum på Hotell Sergel Plaza i Stockholm efter en dag på "tjejmilen-mässan" i Risentas monter. Häftigt att se så mycket tjejer, gamla som unga, elit som motionärer, på samma ställe. Givetvis har alla sina individuella mål, sina förväntningar och förhoppningar inför morgondagen, men något har vi alla gemensamt - Vi ska ta oss runt Djurgården ett varv och genomföra Tjejmilen.

Tanken är att öppna kontrollerat och inte galoppera iväg som en travhäst imorgon. Loppet är tio kilometer långt, inte två. Förra året hade mina ben gärna velat att loppet varit just två kilometer - det var ungefär då mina ben stumnade totalt efter en tokrusning i början med tätkänning de första kilometrarna. Att det var Isabella Andersson som anförde klungan jag låg med i kanske säger endel om farten..

Mat som får mig&min mage att må bra.

Givetvis springer jag i år igen i en ill-gul överdel. Denna gång ett snyggt linne med Ristentas logga på ryggen. Ni lär GARANTERAT se linnet imorgon om ni är ute och hejar efter banan. Det LYSER - precis som företaget Risenta själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback