Helene Söderlund

Det är så vackert här idag. Det här är verkligen skidåkning när den är som allra allra bäst!
Strålande solsken, många minusgrader och massor(!) med snö. Det är lätt att leva och vara skidåkare, skidorienterare och tränare när det är så här. Det är nästan så jag skäms över att jag har betalt för att jobba med det här..

Under förmiddagen har vi åkt en övning med gladiatorslingor, 3 stycken på ungefär 2km styck. Tanken var att vi landslags-damer skulle göra en liten "mini-utslags-poäng-jakt" av övningen, men någonstans i tankeverksamheten blev det lite fel.. Det blev ingen tävling, det blev inte ens gladiatorslingor man-mot-man, utan det blev åkning helt själv och enskilt. Så tokigt det kan bli ibland. Men, övningen blev, trots detta missöde, väldigt bra och givande. Det är roligt att ha kartstället på igen och det är roligt att tänka samtidigt som man skidar. Skidorientering är en rolig sport!


Seger etapp 1 SkiO-tour 2009

I eftermiddag väntar en ny övning, men den här gången kommer jag att åka klassiskt och något lugnare. Den klassiska åkningen för mig behöver varje minut den kan få, så jag bjuder på någon timme nu.

Harsagården är mysigt tycker jag. Ganska pittoreskt och inte speciellt lyxigt eller så, men ändå charmigt. Visst, stugorna skulle kanske behöva få sig en omgång i rustning.. men annars så.
Jag tror att vi måste tänka om lite när det gäller värmen på elementen i stugan inatt. Kylan ute gör att det blir rejält kallt inne också om man inte har elementen på.. Konstigt. Täckena,som i stort sett inte är tjockare än våra egna lakan,är heller inte speciellt värmande, och att vakna mitt i natten av att man fryser om näsan är ingen hit!

Ännu en helg går mot sitt slut. En tävlingsfri helg och relativt lite träning också. Jag har laddat batterierna med annat för att vara pigg och fräsch på de tre kommande lägerdagarna i Harsa och tävlingarna i Skellefteå nästa helg. Douglas och jag har haft föräldrafritt i Färnäs i helgen, så gårdagen började med en ack så tidig, men skön morgonpromenad i kylan. Därefter frukost och fix innan jag åkte till gymmet och maxade.
Skidåkningen igår var njutsam! Annika och jag hade såå mycket att prata om att tiden och sträckan glömdes bort. Annika är en pärla!

På eftermiddagen promenerades det igen till Douglas lycka innan vi bakade julgodis. Eller, jag bakade. Douglas satt och glodde med stora, nyfikna ögon och hoppades så på att något skulle trilla ner på golvet. Tyvärr blev det inget hundgodis den här gången..
Även för julgodis passar produkterna från Risenta utmärkt. Dessa blandningar tillsammans med kokos doppade i vit choklad blev supergott! Helt klart något för DIG att prova.




Idag har vi fortsatt pysslet med mer godis- och brödbak, tillverkning av egen adventsljusstake och soppkok. När mamma och pappa kom hem avnjöts en god trattkantarellsoppa med ädelost och nybakat bröd. Till det, levande ljus i min nya adventsljusstake och julmusik. Lovely!

Imorgon drar jag till Harsa. Ett kombinerat jobb/landslagsläger väntar. Ryktena säger att det är sjukt mycket snö däruppe och det kommer säkerligen att bli fina, vintriga förhållanden. Kartstället ska på och det blir en hel del skidorientering där fokus ska ligga på det tekniska.





Tre dagars träning väntar innan jag på torsdag drar uppåt mot norr för Team Sportia Cup. Min första "riktiga" klassiska tävling på lååååång tid ska åkas. Det blir en utmaning, men jag ser fram emot det.
Skellefteå ger mig positiva vibbar. Kanske inte vädermässigt men definitivt prestationsmässigt. Sist jag besökte staden snöade det konstant från att vi kom dit tills vi åkte därifrån. Jag har aldrig sett så mycket snö tror jag och känslan var att Skellefteborna skulle ha snö till midsommar. Om det blev så vet jag inte.
Den här gången hoppas jag att vi slipper nysnö och lösa spår. Det kommer säkerligen att erbjudas en fin, tuff och utslagsgivande bana även denna gång.


Nu måste jag återgå till packandet.
Må så gott!

Resan hem från Gällivare gick bra. De dryga 7 timmarna i minibussen kändes faktiskt inte alls så långa och många och vi hade det riktigt trevligt. Vi stannade i ett isande kallt Sorsele och åt en god kycklingrulle på ett hak som stank stekos, vilket vi med gjorde när vi åkte därifrån.
Halv tolv stannade bussen utanför Sofias lägenhet i Östersund och där väntade en skön natts sömn på en stoooor bäddmadrass i storlek XL. Mycket skönt och lyxigt.

I måndags morse fick jag göra något jag längtat efter sedan slutet av juli förra året. Jag fick träffa min älskade vän Linda. Så otroligt mysigt och härligt att se henne igen. Linda är en sån där bra vän som man varken behöver träffa eller höra från så ofta, men som ändå finns där, alltid. Vi finns för varandra och vet vart vi har varandra i alla lägen. Efter en underbart god frukost på Scandic hotell i centrala östersund strosade vi på stan en stund innan jag fick se hennes fina lägenhet. Vid lunch satte jag mig återigen på bussen, den här gången mot Mora. Dessa timmar var BETYDLIGT längre och tråkigare!! Sällskapet på bussen från Gällivare måste alltså ha varit räddningen..

Tisdagen spenderades först på skidor i Hemusterrängen innan jag tog min lilla blå bil mot min andra hemstad Falun. Jag trivs så bra i min lilla lägenhet. Den är liten, den är kanske i minsta laget, men oh vad jag trivs!
Postfacket var minst sagt FULLPROPPAT med reklam och kylan i lägenheten talade om att det var ett tag sedan jag var där sist.
Två dagar med skola och allmännt fix har avverkats och nu är jag tillbaka i Färnäs igen. Helgen ska spenderas med hunden Douglas. Mamma och pappa åker iväg och vi blir ensamma. På lördag ska jag få träffa en annan pärla i mitt liv, Annika, och åka ett härligt långpass på skidor. Hoppas att Hemus visar upp sin bästa sida och att vädret är med oss.
Nu väntar kvällsfika innan läggdax.
Nattinatt.



Douglas vid en av sina favorit-träningsrundor.

Från ett kallt Bruksvallarna åkte jag i torsdags, först med bil, sedan buss, minibuss och flyg till Gällivare. Resan tog hela dagen med start klockan 7 från funäsdalen och stopp i norr vid 22-tiden på kvällen. Jag var förväntansfull och såg fram emot en spännande helg.



Fredagen började med en god frukost på slottet innan skidtest och åkning av banan stod på programmet. Världscupbanan, som jag faktiskt, i stort sett, provat på tidigare bjöd på varierad åkning med bitvis branta uppförsbackar och tvära utförslöpor med sladdkurvor i botten. En rolig och snabb bana som skulle visa sig gå ganska fort. Skidorna kände jag, som vanligt dagen innan tävling, ingen större skillnad på. Skidtestning är svårt och det är klurigt att välja ut paren som ska vallas upp inför tävlingsdagen. Alla känns lika bra och ju mer jag provar desto mer förvirrad blir jag. Givetvis är det bra att alla skidor känns bra, då är det ju bara att välja, men det är svårt ändå..



Efter lunch blev det eftermiddagsvila och en runda på Gällivare (visste inte om jag skulle kalla det byn eller stan) och en god latte på ett otroligt mysigt café. Kvällen var också mycket stillsam och bestod i vanlig ordning av kvällsjogg, middag och åkarmöte.

På lördagen var det dax. Jag skulle åka min allra första distans i världscupen! Häftigt, roligt och spännande. Jag trodde att jag skulle vara nervös och spänd inför premiären. Givetvis var det en liten spänning i kroppen, men jag tycker ändå att jag kände mig relativt lugn och samlad och kunde fokusera bra på mitt upplägg och min uppvärmning. 10.51.30 var jag iväg. 10km skate skulle avverkas. Känslan i kroppen var lagom. Lagom är ett ganska luddigt men bra ord som vi svenskar använder kanske lite alltför ofta, men det passar för mitt lopp den här dagen. Kroppen var med på noterna. Jag kunde trycka på uppför och gå mig lagom stum och trött för att ändå kunna återhämta mig utför. Första varvet gick bra och det är jag nöjd med. Under andra varvet hände något väldigt konstigt med mina ögon. Dom frös ihop! Jag såg helt plötsligt jättesuddigt och allt blev som dimmigt för mig. Jag provade att sätta upp glasögonen på mössan, men märkte att det inte berodde på imma på dem. Kylan och den fuktiga luften hade satt sig på mina ögon. En löjlig grej egentligen, men det blev otroligt svårt att ta kurvorna och parera utför med suddig blick. Åkningen blev därför aningen passiv på andra varvet, men jag är nöjd med min prestation och tycker att min inledning och allra första världscup var lagom bra!

Igår var det stafett och om jag hade roligt i lördags var det ett lyckorus igår! Vilken känsla. Publiken utefter banan lyfter fram skidåkarna på en världscup. Så mäktigt och så häftigt! Trots att jag inte åkte i vit dräkt har publik och ledare hejat så otroligt bra och varit till så stor hjälp! Min 5km långa fristils-sträcka igår gick bra. Jag tappade knappa 30sek på bästa sträcktid och är nöjd. Åkningen flöt på bra. Sveriges lag tre, som jag åkte i, blev tillslut nia. Tre svenska damlag bland de nio bästa, grymt!

Tack för en inspirerande och rolig helg alla som varit med. Bra service på alla sätt&vis och ett sånt härligt gäng att tillbringa en helg på skidtävlingar med!

Allt för nu.

Vem hade kunnat tro det här!? Det är galet, det är så kul! Drömma går ju alltid. Jag kan erkänna att jag under de mest svettiga, tuffa och jobbiga träningspassen i sommar drömt och fantiserat om att få ställa mig på den där startlinjen i Gällivare den 21 november. Att få skida iväg på en världscup och tävla mot de allra allra bästa. Drömt har jag gjort, men inte sjutton kunde jag väl tro att det skulle bli verklighet, inte redan i år!
Wow! Jag har fått chansen, och jag lovar Er, jag kommer att ta den!

Världscupen i Gällivare, här kommer jag!!!




Bilderna tagna av min skidåkar-kompis Mikaela Sundbaum.
Kolla in hennes hemsida här: www.mikaelas.se

Allt för nu

Det blev en härlig säsongspremiär för mig i helgen. Jag är nöjd, glad och aningen lättad. Det är alltid lite extra spänt och nervöst att inleda en ny säsong och börja om på nytt. Man vet inte riktigt vart man står och hur det hela ska gå när det blir mer på allvar och tävling. Även om jag under sommaren och hösten kännt att träningen fungerat bra är det ändå ovisst att veta hur man står sig mot de övriga och hur fort de kan åka.

Min sommar- och höstträning har varit den bästa på tre år. Jag har kunnat genomföra det jag velat och det jag tänkt och min mage har fungerat utan större besvär. Det är nästan det jag glädjer mig mest över, att det har fungerat så bra. Det är roligare att gå in i en säsong och veta att man gjort det man tänkt träningsmässigt och att kroppen har varit med på noterna.

Jag var nöjd med min insats i lördags och visste att formen var på intågande. Det var därför en förväntansfull tjej som ställde sig på startlinjen 12.30.00 igår. 10km på en 3.3km lång bana skulle avverkas. En bana som passade mig bra med en lång och rejäl stigning med blandad åkning i 2ans och 3ans växel. Jag tycker inte att benen var "sprättiga" och jättepigga någongång under loppet, men känslan var ändå att jag kunde "tugga på" och kämpa. På sista varvet i sista backen kom till och med blodsmaken.. Jag var trött!!
Dagen slutade med en 13e plats, 7e svenska och jag var galet nöjd! Jätteroligt att få ett kvitto på att jag är med i matchen och att det faktiskt inte är så enormt långt upp till de allra allra bästa i världen!

Jag är kvar i Bruksvallarna och ska vara tränande tränare med Mora skidgymnasiums härliga elever i veckan. Nya utmaningar väntar och jag är laddad till tusen. Det här ska bli en fantastiskt rolig säsong och det är så skönt att vara igång igen.

Nu ska tankarna ägnas åt lite marknadsföring en stund innan eleverna kommer hit och Bruksvallsliden bjuder på lunch.

Allt för nu.

Idag drog den igång. Säsongen 2010/2011 har börjat! Sjukt inspirerande, roligt och härligt och med en viss lättnad. Försäsongens träning är över och nu får jag göra det jag tycker allra mest om. Det jag tränar och sliter för under hela sommaren. Jag får äntligen tävla på skidor.

I torsdags var jag ute i ett strålande väder, minus 7 grader och solsken, och provade igenom skidorna. De gamla skidorna skulle värmas upp och de nya provas. Kul med nytt material och kul gensvar där jag är nöjd med testerna som gjordes. Peltonen och Lars-Åke Blom gör ett jättejobb för att jag ska få skidor som passar just mig. Toppen!



Både igår och under dagens tävling har det snöat. Inte några jättemängder, utan ett ymnigt och fint snöfall som ändå gjort att det vita täcket på marken blivit något tjockare. Perfekt inför nästa veckas läger om inte annat!

Idag stod sprint på programmet. Fristilssprint med en bana som mätte 1400meter för damklassen. Kvalet gick faktiskt bra för att vara en Helene i ett kval. Jag tycker att jag brukar ha svårt att hitta flytet och trycket på så korta distanser på egen hand. Men idag är jag överlag nöjd med mitt kval. Finns kanske småsaker som jag kunde ha gjort bättre, men inget att haka upp sig på. Jag slutade 26a i kvalet med gott häng upp till de som placerat sig topp 10. I kvartsfinal tre fick jag möta världsstjärnor och riktigt rutinerade damer i sammanhanget och det märks att dom kan det här med sprint! De flyter fram på ett så smidigt sätt genom banan och jag kan inte annat än imponeras över deras taktiska åkning och framfart. Det finns mycket att lära, och det tar jag till mig.

Kvartsfinalen slutade med en 4e plats och räckte alltså inte till vidare åkning för min del. Jag är ändå väldigt nöjd med min säsongspremiär. Antalet sprinttävlingar för mig de senaste 3 säsongerna kan räknas på en hand tror jag, och att genomföra detta med ett så gott resultat var roligt! Åkningen flyter och jag är med!

Nu väntar en lugn eftermiddag i vackra Bruksvallarna. Lite slö-surf, lite jogg och en god middag och så är jag fit-for-fight imorgon igen! 10 km i skate-stilen ska åkas, och som det ska åkas...

 

Allt för nu.

Om en vecka har årets första tävlingshelg avklarats. Om en vecka drar säsongen 2010/2011 igång på allvar. KUL!

Bruksvallarna har alltid varit väldigt speciellt för mig. Det är något med atmosfären däruppe som skapar någon slags "good-feeling-känsla". Jag tror att det är för att jag förknippar Bruksvallarna med den härliga säsongspremiären på skidor i oktober och vårskidåkningen i solskenet i april. Båda tillfällena har sin speciella njutning och är härliga på sina sätt.
Det är i Bruksvallarna man knäpper på sig skidorna för säsongspremiär, och det är även i Bruksvallarna man plockar av sig skidorna efter säsongsavslutningen.

Trots att  premiärturen inte blev i Bruksvallarna i år är det alltså snart dax att dra dit. På onsdag packar jag bilen och drar upp mot fjällen och den spännande inledningen på säsongen.

Idag körde Dala Sports Academy och IFK Mora ett träningsrace i Älvdalen. Perfekt att få träna på att tävla så här en vecka innan. Att få ta på sig nummerlappen, vara lite pirrig i magen och dra av sig överdraget inför start är bra att träna på. Vi tjejer körde 5 varv på älvdalens fina konstsnöslinga, totalt ungefär 8km. Trots att banan inte är speciellt kuperad blev det ett tufft och jobbigt race. Inga uppförsbackar ger ganska naturligt ingen utförsåkning och chans till vila. Det gäller att ligga på hela vägen och att åka stort.
Jag är nöjd med känslan och ser fram emot nästa helg.



Imorgon ska jag tillbaka till Älvdalen. Då med de härliga eleverna och tränarna på Mora skidgymnasium. Att jag har fått möjligheten att jobba en dag i veckan och hjälpa alla lovande skidåkare är jätteroligt och något som betyder mycket för mig, både i min egen utveckling som skidåkare men även för framtiden och på andra plan. Att försöka hjälpa personer som har ett sådant intresse att lära sig inspirerar mig! Ni är guld värda!






För övrigt har jag återigen blivit bortskämd med fantastiskt god mat här hemma under helgen. Tacopajen som det bjöds på ikväll står högt på min favoritlista!  

Allt för nu.
Nej förresten, min blogg ska fortsätta vara rosa.. ;)

Ja, jag vet att min blogg är väldigt rosa. Men det är ju jag med. Eller?
Jag har fått både positiva och lite mindre positiva vibbar om min rosa blogg. Så nu funderar jag på om den är FÖR rosa? Hmm.. Vad tycker du?

Igår var jag i Falun. Skola stod på programmet hela dagen. Inte en minuts träning utan fullt fokus på nutrition och kroppssammansättning. Läser en kurs nu som heter mätmetoder med idrottsinriktning som syftar just till kost, näring och kroppen. Är väldigt intressant och lärorikt. Laborationer och seminarium från 9 till 16 igår var en stor ökning i belastning mot vad min skol-hjärna är van vid numera.. Det var en trött Helene som kom tillbaka till Färnäs igårkväll!

I kursen har vi precis lämnat in en kost- och aktivitetsregistrering som pågick under 3 dygn. All aktivitet och allt jag stoppade i mig under dessa dagar skulle noggrannt mätas för att sedan jämföra enerigutgift med energiintag. Spännande!

Eftersom att jag någon gång i mitt liv drömmer om att bli personlig tränare eller kostrådgivare eller något i den stilen tycker jag att den här kursen känns väldigt relevant och viktig att ha med. Jag tror att jag kommer att ha stor nytta av den under mina kommande år, både som student men även längre fram i arbetslivet. 
I framtiden vill jag arbeta med att hjälpa människor som vill förändra sin livsstil, börja träna och få en hälsosammare vardag. Det tycker jag vore väldigt intressant och givande!

Jag har ju förmånen att kunna välja och vraka lite bland kursutbudet detta läsår. Eftersom att jag inför terminsstart valde att byta inriktning på mitt tränarprogram till hälsoinriktning kan jag tillgodoräkna mig alla de kurser jag läste förra året. Under denna termin ska jag, förutom denna nutritionskurs, läsa marknadsföring. Till våren har jag sökt en kurs i friluftsledarskap som jag tror kan bli riktigt lärorik och rolig!

Dagen tillbringades (nästan som vanligt) i Älvdalen på skidorna. Fint idag igen!

Allt för nu.

Douglas väljer idag att bjussa på en bild från sin härliga fjällsemester förra året.

Det blev alltså inget läger i Bruksvallarna som det var tänkt. Vädret är inte riktigt med oss och snön lyser med sin frånvaro. Även kylan saknas så det går inte ens att spruta tillräckligt mycket snö för att få ihop någon längre slinga uppe i paradiset Bruksvallarna. Nu verkar det kunna bli kallare mot helgen och förhoppningsvis kan snökanonerna börja jobba för att tävlingarna ska kunna bli av om en dryg vecka.

Men, som tur är har vi ändå kunnat åka några fina skidpass. Tack vare Älvdalens IF kan vi träna på snö, toppen!
I förrgår var det otroligt, fantastiskt, underbart fina skidspår som erbjöds och som jag njöt! Intervaller i favoritföre kan inte annat än gå bra! Tummen upp för det passet.
Natten mellan tisdag och onsdag bjöd däremot på många plusgrader och regn, och om tisdagens pass var underbart och föret optimalt så var passet på onsdag förmiddag raka motsatsen.. Klassiskt med klister i blötföre har nog aldrig varit min grej riktigt. Tänk att samma slinga på 1,6km kan kännas så bra ena dagen och så otroligt tråkig nästa dag. Märklig omställning. Men som sagt, jag är ändå glad att jag får åka skidor!

Som givande återhämtning efter passen smaskade jag som vanligt på något gott från Risenta, igår blev det nötblandningen med tranbär.




Hela dagen tillbringades i Älvdalen med god lunch på Hotellet mellan passen.

Idag står vila på programmet. Kroppen ska få återhämta sig lite inför några dagar fyllda av träning i helgen igen. Eftersom att Dalapremiären i Grönklitt tyvärr ställts in kommer vi att köra ett träningsrace i Älvdalen på söndag istället.
För att vara lite effektiv och slippa göra massa extra jobb passade jag därför på att åka till Falun igårkväll och vara i skolan idag. Ikväll styr jag mot Färnäs igen. En avkopplande kväll och en natt i min egen lya i min säng på regementet var skönt!

Så, nu är det dax för seminarium och sedan en god lunch på favoritstället Vildgåsen.


Allt för nu.

Helt fantastiska är dom, de ideella, som arbetar och lägger ner massor av tid för att få ihop ett skidspår i lilla Älvdalen. Det är guld värt för oss snötokiga och näst intill fanatiska skidåkare som letar ställen att kunna åka skidor på. Att vi har Älvdalen i dagsläget är helt underbart! Det är ett otroligt jobb som läggs ner för att få ihop den 1,6km långa slingan vid Älvdalens skidstation, och vi skidåkare är så tacksamma för allt arbete!

Igår var jag där och körde ett hårt, tufft och mycket givande sprintpass. Maria Rydqvist & jag pressade varandra till det yttersta med gott motstånd även från annat håll. Coach Granath stod för att arrangemanget skulle bli så tävlingslikt som möjligt och trots att vi endast var 4 tappra själar till start fanns nummerlappar och tidsberäkningar med jaktstarter och masstarter med på programmet. Mycket bra pass!
Dessutom fick jag möjligheten att prova dessa nya skönheter som kommer att pryda mitt ansikte och mina ögon i vinter. Dom är rosa och ursnygga!




På kvällen efter träningspass nummer 2 bjöd mamma på en fantastisk middag som smakade mycket mycket bra!

Idag var tanken att IFK Moras seniortrupp skulle ha åkt till Bruksvallarna på snöläger, men pågrund av snöbristen är lägret skjutet på framtiden och vi får se när och om vi kommer iväg. Därför är det extra, extra bra att vi har Älvdalen att åka skidor i. Även idag har jag och Maria tränat ett pass tillsammans. Det är så roligt med sällskap och tiden går så mycket fortare.

Nu väntar jag på snön. Jag håller tummarna för att det kräksnöar, just i detta nu, i Bruksvallarna. Kanske ett önsketänkande, men man kan alltid hoppas...

Allt för nu.