Helene Söderlund

Sista dagen i Beijing och antagligen dagen som jag kommer att minnas som den bästa. Idag har jag gjort kinesisk tävlingspremiär och inte på vilken arena som helst. Vi har åkt fristilssprint i Birds nest, os-arenan från 2008. Riktigt stor, mäktig och speciell arena.
Tour de Chinas tredje etapp var ett varv-lopp i sprint, med 3 varv på en 350meter lång bana. En liten knix till backe men annars helt platt. Min prolog gick okej och jag slutade åtta, men var alltför långt efter segraren.
Det var ändå ganska pigga ben och jag såg fram emot kvartsfinalen. Där fick jag möta prologvinnaren bland annat och jag kunde i kvarten ta hennes rygg och spurta om henne på upploppet. Kvarten vann jag alltså och jag var vidare till semi. KUL!


Birds nest i Beijing

I semin fick jag möta finska prologvinnaren igen, såklart, Li Hongxue och Marte Buttningsrud från norge. Efter en dålig start lyckades jag ta mig två åkare och vann spurtstriden om andraplatsen och final! Jättekul!!

I finalen fick jag dagens bästa start och hade god chans på att lägga mig som nummer två upp i första backen.. KRASCH! Jaa, där slutade min final. Efter 150meter var det över. Dandan Man från kina åkte rakt över mina skidor och jag föll handlöst och slog staven i magen. Finalen slutade med en fjärdeplats och en ömmande mage och rygg.. TRÅKIGT! Är alltid svårt att säga hur det skulle ha gått, men det fanns mer i Söderlundskans ben idag..
Trots detta är jag JÄTTENÖJD med min sprint. Det var så roligt och jag kände mig så stark genom hela tävlingen. De relativt träningsfattiga dagarna som turist i Beijing har varit bra för mig. Benen har fått vila och jag är pigg.
Och den lilla blödning som jag antagligen fått i sidan kommer nog, som det känns nu, att gå över ganska fort.

Imorgonbitti åker vi med buss mot flygplatsen för att möta nästa spännande ställe, Changchun. Hotellet i Beijing har varit fantastiskt bra, men rykten säger att nästa ställe är ännu bättre...! Jag klagar inte.

Strax före halv 7 i söndagskväll, på annandag jul lyfte planet mot Köpenhamn och därifrån vidare till Beijing. Något försenade landade vi 13.20 lokal tid i Kina, alltså ungefär 6 på måndag morgon. Som vanligt när man flyger och åker utomlands finns den där oroskänslan över en att bagaget ska ha kommit bort. Att få duscha och ta på sig nya rena kläder är det man drömmer om efter ett dygn i samma plagg. Att förlora bagaget gör därför det hela så mycket mer jobbigt och komplicerat. Denna gång var oron ännu lite större eftersom att kulldräkten inför kranskulleriet på söndag fanns i packningen, och tyvärr blev oron besvarad. 24 bagage från oss svenskar saknades, och däribland givetvis hela familjen Söderlunds... Otroligt jobbigt och det blev en lång process av väsk-beskriningar, papper hit och dit och förklaringar innan vi kunde lämna Beijings flygplats, utan bagage..

Det första vi gjorde när vi kom fram till hotellet var därför att ta en taxi till Silk-market. Beijings "prut-mecka" nummer ett hade jag hört talas om, men att det skulle vara så här hade jag aldrig kunnat tro. Efter att ha tillbringat några timmar där tre dagar i rad nu är jag mer än mätt!!! Det är helt sannslöst. Känslan och trycket där inne går inte med ord att beskriva. ÖVERALLT står det försäljare och försöker packa på en saker. Saker som från början är dyra, men som sedan, efter tjat, tjat, tjat och åter tjat blir sjukligt billiga. Givetvis är sakerna plagiat, men har man tur kan man få tag på riktigt bra saker. Vad sägs om fjällrävens dunjacka för 200kr, en skal-jacka i peak årets modell för 200kr, ett par varma Uggs för hundralappen och ett par nya tävlingslöparskor för samma peng. Jag har fyndat, men oj vad det tar på krafterna! Snacka om shopping-utmattning!

Min väska kom till hotellet 1½ dygn efter mig, så nu har jag mina pjäxor, mina skidkläder och mössan inför morgondagens tävling i Birds nest. Kommer att bli otroligt häftigt att få tävla där och jag längtar efter att få knäppa på mig skidorna och köra igen!
Första dygnets träning blev påverkat av den förlorade packningen. Det är svårt att göra något vettigt utan varken träningskläder eller skor, men idag har jag fått köra ur benen på morgonen med ett intervallpass på löparbandet. Skönt!

Efter tävlingen imorgon kommer vi på fredag att åka till Chang-chun och fortsätta vårt äventyr. De övriga skidåkarna ska åka det kinesiska vasaloppet och jag ska vara kranskulla. Min dräkt kom också till hotellet igår, till min lättnad!

Hoppas kunna uppdatera från nästa stad också, men vill ändå passa på att önska alla mina läsare GOTT NYTT ÅR!

Har haft en jättehärlig vecka sedan jag blev frisk från min norska kräksjuka. Avslutningspass på skidgymnasiet och julbord på Mora Parken i onsdags följdes av en härlig träningsdag och julstök innan julafton äntligen var här.
Precis som tidigare i veckan visade termometern många minusgrader. Alltför många i Färnäs. Med sina -27grader på julaftonsmorgon var det ytterst nära att den traditionsenliga och årliga skidturen skulle bytas mot ett innepass på gymmet. Men, tapper skidåkare som man är drog jag på mig lager på lager av kläder och begav mig ut ändå. I grönklitt var temperaturen mycket bättre och det var riktigt behagligt att träna, trots att kvicksilvret nådde tjugograders-sträcket. Jag är så glad att jag valde skidturen och kylan! vilket träningpass. Fantastiskt!! Solen som sken och den kalla naturen gjorde grönklitt till ett vinterparadis. Det är sådana tillfällen som kallas kvalitetstid på skidor! Kanske är vi skidåkare i många sammanhang galna och fanatiska träningsidioter, men det är tillfällen som i fredagsmorse som gör att man tycker synd om alla som inte åker skidor.

Julafton var en mysig tillställning med endast familjen hemma. Lugnt och skönt.

Dagen har bjudit på "sommarvärme" med endast 12-18graders kyla under passen. Ändå lyckades jag idag, under veckans nästan varmaste träningspass förfrysa mina kinder. Två röda prickar pryder nu fröken Söderlunds ansikte precis under ögonen.

Imorgon drar jag iväg på nya äventyr minsann. 18.05 lyfter planet mot Köpenhamn och på tisdagmorgon när du kära läsare vaknar befinner jag mig i Bejing i Kina. Kommer att stanna där en dryg vecka och mellan shoppingen även hinna tävla i "Birds nest" och vara kranskulla på den kinesiska vasan. Blir en upplevelse utöver det vanliga och jag ser fram emot den här resan. Det känns nästan overkligt, Kina är så långt bort och så främmande. Men dit ska jag!

Segrare och kranskulla i det svenska Vasaloppet 2010
Foto: Vasaloppet


Hoppas kunna dela med mig av vad jag får uppleva därborta.

Tills vidare, god fortsättning på Er!

Måste bara flika in med ett supergott egenpåhittat recept på julgodis till Er som inte tröttnat på godsakerna och vill göra mer smaskigt godis. Givetvis kan man göra godiset fast det inte är jul

Smält 100g vit choklad över vattenbad
Blanda Anja Pärsons tranbärstankar efter tycke och smak
Rör ner kokos i nötblandningen så att smeten blir lagom tjock
Krydda med kanel
Ställ i kylen för att stelna
Njuuut!

Förväntansfull, glad och smått nervös satte jag mig i bussen i onsdags eftermiddag för att börja resan mot Savalen, Tynset i Norge. En mora-buss med åkare drog iväg och vid sjutiden på kvällen var vi framme. Min första helg i vit skiddräkt, åkandes för Sverige, i skandinaviska cupen väntade.

Torsdagsmorgonen började med en kortare joggingtur för att skaka ur resan ur benen och efter frukost begav vi oss upp mot stadion för skidtest och det vanliga tävlingsförberedelserna dagen innan tävling. Fredagens lopp skulle bli 12km skate och banan visade sig vara tuff och knixig med branta och tuffa backar. Fyra stycken branter per varv skulle det trampas uppför, alltså 12 rejäla backar under loppet. Det var ganska löst och ojämnt i spåren, men det ryktades om kallgrader som antagligen skulle göra att banan skulle frysa ihop under natten innan starten på fredagmorgon.

Loppet på fredagen gick bra! Benen var inte jätterappa och pigga, utan jag fick verkligen kämpa från start till mål. Men trots småstumma ben kunde jag kriga och plockade placering för placering ju längre loppet gick. Det räckte tillslut till en tiondeplats, endast 5sekunder upp till sjunde. En bra premiär i skandinaviska cupen där motståndet var av toppklass med riktigt duktiga åkare i listan. Jag är nöjd!

Under natten till lördagen och inför sprinttävlingen som skulle komma var min mage väldigt orolig. Den gjorde ont och jag hade svårt att sova. Att det var hunger kändes konstigt eftersom att jag ätit ordentligt, och det skulle också senare visa sig att bero på något annat.
På lördagmorgon fick vi veta att fyra killar i laget drabbats av vinterkräksjukan under natten.
Jag däremot kände mig piggare. Lite småont i huvudet och en halvseg kropp övertygade jag mig själv om att det berodde på dålig sömn. Tänk vad mycket bra man tänker när man så gärna vill tävla... Idiotiskt!
Uppvärmningen var seg, kroppen var inte helt med och magen krånglade. Med tanke på min annars ganska märkliga mage var även detta något som hade "en förklaring" och jag startade sprinten. Idiotiskt igen! 

Resten av norgevistelsen spenderade jag på mitt hotellrum, sovande. Hög feber, spränghuvudvärk och ont i magen gjorde att jag inte lämnade sängen förrän klockan 8 morgonen därpå. Vinterkräksjukan tog mig också. Min variant var dock lindrig mot vad många andras var, men febern var inte att leka med och jag lovar er att eftermiddagen i Tynset i hotellsängen inte var något jag minns med glädje!

Söndagens tävlingar blev (som tur var, för både mig och de andra 15  sjuka svenskarna) inställda pga kyla.

Min premiär i landslagsdräkt i skandinaviska cupen var alltså en blandning mellan topp och botten. Prestationen under fredagen kommer jag att minnas med glädje, men resten sopar jag under mattan och glömmer bort. Nu några dagar senare är jag på benen igen. Jag har åkt lite skidor och kan äta relativt normalt. Jag ser därför fram emot en härlig jul med god mat och gott sällskap av nära&kära. Det ska bli så mysigt med jul!

Imorgon tackar jag eleverna&de andra tränarna på Mora skidgymnasium för denna termin. Det har varit så enormt lärorikt att få arbeta med dessa unga lovande skidåkare och dessa kunniga tränare, och jag ser fram emot vårterminen! TACK!


Förresten kommer avslutningslunchen&julbordet att ätas hos en av mina privata sponsorer. Härligt!

Inte jag iallafall. Jag hade inte ens vågat drömma om att jag skulle få ta på mig den vita landslagsdräkten i längdåkning i år. Siktet var inställt på att "försöka komma tillbaka till längdåkningen så gott det gick och åka de tävlingar som passade". Men att jag först skulle få åka världscup i Gällivare och nu skandinavisk cup i vit dräkt för det svenska landslaget fanns inte i min värld.. Faktiskt. Men jag gillar överraskningar och framförallt utmaningar, och som jag ska ta den här utmaningen!

Savalen är platsen där 12km skate, sprint skate och 8km klassiskt ska avgöras i helgen. Ruskigt bra startfält och många duktiga skidtjejer ska göra upp om topp-placeringar i de första deltävlingarna. Jag har ett nytt äventyr framför mig. Jag ska ladda, ge järnet och njuta om vart annat. Det här blir spännande!

Tynset, här kommer jag!


Har laddat några dagar på hemmaplan i kylan efter Åsarna. Igår var det dryga 20 minusgrader i hemus under skidpasset. Det gick bra att åka med många lager kläder. Värst var det för ögonen då ögonlocken frös ihop till isklumpar. Efter träningen åt jag god lunch på Mora Parken. Stället med en absolut bästa lunchen i Mora enligt mig. Mora Parkens Hotell och Konferens stöttar mig i min satsning, inte med mat dock, men med så mycket annat. Att äta där när jag är i mora känns därför självklart!


Restaurang vildgåsen på Högskolan Dalarna hjälper mig också oerhört mycket! Är synd att jag varit i Falun så lite under hösten då jag missar den goda lunchen, men till våren är jag tillbaka igen! Tack för allt ni hjälper mig med!

Beck på tv, kvällsfika och soffhäng i nya sköna långkalsonger. Skönt!
Är hemma igen efter en helg i Åsarna. Eller, hemma och hemma. Är hemma hos storebror Peter. Har valt att bo här inatt för att undvika bacillerna hemma i färnäs. Mamma är krasslig och det känns onödigt att utsätta sig för sjukdomsrisk om man kan låta bli. Därför passade det jättebra att jag kunde bo i storebrors lägenhet inatt.
Imorgon väntar jobb på skidgymnasiet igen och lucia ska firas. Kommer att bli en underbart mysig förmiddag med skolans lucia, lite lussefika och julstämning. Härligt!


Helgen då. Igår var det sprint, i klassisk stil. Som jag tidigare skrev var det väldigt längesen jag åkte sprint i klassiskt. Jag är, efter omständigheterna, hyfsat nöjd med mitt kval. Det räckte till en 15 tid och jag fick åka vidare i kvartsfinal. Andra racet gick till en början ganska bra, men stumnade rejält på upploppet och fick se mig passerad av två andra åkare. Tyvärr räckte inte min prologtid för att ta mig vidare som "lucky-looser" utan tävlingsdagen var slut för min del. Slutade som nummer 14. Helt godkänt med tanke på ovanan som klassisk sprintåkare. Det var roligt och gav mersmak!

Idag har jag åkt 10km fritt och varit med om den konstigaste känsla någonsin tror jag. Iaf om man tänker rent vädermässigt och skillnad mellan kyla och värme. När jag vaknade och fick höra att det var -21grader ute började jag tveka på tävling. Joggturen före frukost blev därför upp mot stadion för att kolla temperaturen där. Vi har ju förut varit med om konstiga skillnader i antalet grader i åsarna..
Eva, jag och Hanna joggade upp mot stadion. Termometern vid skicenter visade -24grader och det bet i rejält i kinderna. Kylan höll i sig tills vi var ungefär 100meter från skidstadion. Då var det som att någon slog igång en varm fläkt rakt i ansiktet på oss. Det blåste alldeles ljumma vindar, kändes det som. Om vindarna är ljumma när det är tio grader kallt är kanske svårt att säga, men det känns så om man jämför med vindar i tjugo..
Termometern vid skidstadion visade 9grader! Helt otroligt!

Tävlingen gick bra. Ett stabilt lopp som gick bättre eftersom. Jag plockade både tid och placeringar på de framför och slutade som sjunde tjej. Kinesiskan Li Hongxue vann, och jag var alltså sjätte svenska. Godkänd insats och jag fortsätter att åka jämt och stabilt.



På onsdag åker vi mot Savalen i Norge på skandinavisk cup. Men först en mysig luciadag och välförtjänt vilodag imorgon innan vi är på´t igen på tisdag.

Nu hoppas jag mammsen kryar på sig fort så att alla är pigga och krya på familje-julbordet på tisdagkväll. 

Tack IFK Moras aktiva, ledare och vallare för ännu en härlig helg!

Imorse samlades Moras seniortrupp, som så många gånger förut, vid Vasaloppets Hus för avfärd mot Åsarna. I helgen väntar nya cuptävlingar med både klassisk sprint och 10km skate. Samma distanser men med omvända tekniker mot förra helgen. Åsarna bjuder alltid på många minusgrader och idag har det varit mellan 16 och 18 grader kallt. Det ska bli något varmare imorgon och komma lite snö, men spåren är väldigt hårda i botten och det kommer att erbjudas fantastiska förhållanden. Hårda fina spår och en perfekt skatebädd där man får ut det man tar i. Skönt tycker jag! Att det är kallt är inget som besvärar mig, förutom mina händer som inte gillar alltför mycket kyla.

Starten blir sen imorgon. Vi kör vår sprinttävling på eftermiddagen, efter juniorerna. Något ovant, men det är bara att gilla läget..
Det ska bli spännande med en klassisk sprint, jag kan inte ens minnas när jag stod på startlinjen i den tävlingsformen sist.. Pappa och jag försökte komma på när det kunnat vara och tror att det var när oktobersprinten kördes för sista gången. Många år sedan alltså!


Så här trött kan man bli när man åker sprint.. tydligen! :)

På söndag är det tio kilometer i skate som gäller. Det är jag mer van vid och ser fram emot. Banan är en 3,3km lång slinga som vi ska snurra 3varv på. Går ut tidigt i startfältet denna gång.

Jag gillar Åsarna. Det är fint och jag trivs här. Är lite synd att vi inte får åka "den riktiga" mil-banan med Wassbergs ökända hopp mitt på. Det är en otrooligt fin bana men som vi sällan får åka. Antingen är det för kallt, eller så är det för lite snö. Denna gång är det snöbristen som gör att vi får åka en annan bana.

Gjorde en tenta på internet för första gången häromdagen. Det var annorlunda och lite stressframkallande. Man hade en timme på sig och under tentans gång tickade en klocka neråt hela tiden. Efter en timme skickades svaren in, trots att man inte läst igenom svar eller skickat in den själv. Annorlunda!
Jag har dessutom bestämt mig för att hoppa av markandsföringskursen. Det blir för mycket och var för svårt att läsa en helt ny kurs, inom ett helt nytt område, på egen hand. Jag har valt att fokusera på nuet och göra det bästa möjliga av skidåkningen nu när jag kan. Det känns bra och jag är nöjd över mitt beslut. Det skulle bara göra mig stressad att fortsätta läsa kursen. Nu har jag tid för andra saker i jul och kan istället fokusera på det jag vill. Jag har ju dessutom mitt roliga och givande jobb på skidgymnasiet att spendera någon dag i veckan på. Det gillar jag!




Igår fick jag ett fint mail av Johanna på Risenta, det gjorde mig glad. Dom är fantastiska att samarbeta med! Allt jag får av dem är ovärdeligt, nöt-älskare som jag är!



Allt för nu. Imorgon kör vi igen..!

Just nu befinner jag mig i Falun, mittemellan två helger med cup-tävlingar. Som ni läst tidigare var jag i Skellefteå förra helgen. Sprinten i skate slutade med en åttondeplats med gott häng på högre platser under B-finalen. Lina var riktigt snabb och stark i hela det avslutande loppet och kunde relativt lätt vinna det. B-finalen var för mig det bästa loppet under dagen och jag känner att jag hänger med och kan kriga om ännu bättre placeringar framöver. Kul!

Söndagens lopp hade jag absolut inga förväntningar inför alls. Jag hade ingen aning om vart jag stod i den klassiska skidåkningen då tävlingarna i denna stil har varit sällsynta de senaste tre åren. Under förra sommaren kunde dessutom rullskidpassen på klassiska skidor räknas på en hand i stort sett och endast en av tävlingarna, grönklittsjaktens jaktstartsdel var i klassiskt. Att sätta upp mål och fundera över var jag skulle placera mig var därför inget att fokusera på innan start i söndags. Mitt mål var istället att hitta flyt, hitta ett bra driv och försöka åka stort och avslappnat under alla tio kilometer. 11.44.30 begav jag mig iväg. Jag hade bra skidor och var nöjd med fästet. Kanske aningen mycket fäste men bestämde mig för att tävla med det för att vara säker på att kunna åka just stort och avslappnat. Att jag eventuellt skulle tappa lite utför kändes mindre viktigt. Men oj vad skidorna gick! Superfäste och bra glid och det tackar jag IFK Moras vallateam och min skidleverantör Peltonen för.



Kroppen var också med på noterna och när jag skar mållinjen,drygt 32 minuter senare,var jag nöjd. Jag hade presterat över mina egna förväntningar och när jag insåg att det skulle räcka till en 6e plats tog jag nog priset som en av tävlingens lyckligaste. Häftigt! Det är sånna där tillfällen, när man förvånar sig själv, som man får belöning för allt slit och all träning man lägger ner. Det är sånna där tillfällen som gör skidåkarlivet lätt att leva. Det finns givetvis mycket, mycket att jobba på i den klassiska åkningen men att få till ett så bra lopp utan speciellt mycket fokus på klassisk skidåkning under de senaste åren(!) känns minst sagt motiverande.

Resan hem från Skellefteå var lång. Jag konstaterade ganska fort att det inte är speciellt underhållande att åka minibuss mellan halv tre på eftermiddagen och tolv på natten. Det finns faktiskt väldigt mycket annat roligt man kan hinna med på samma tid. Det är sånna tillfällen som gör skidåkarlivet mindre lätt att leva..

Sedan igårkväll är jag alltså i Falun. Här stannar jag tills imorgonkväll. Lägenheten ska tittas till och ett prov i nutrition ska göras. Ska även passa på att julklappsshoppa lite imorgon på vilodagen och försöka finna lite julkänsla och mysig stämning. Det är svårt att hinna tänka på julstök, julklappar och pyntning när man är på resande fot stup i ett. Men, det ska nog hinna infinna sig en härlig och skön avslappnad julstämning i mig med innan julafton är här.

Det svåraste är nog vad jag själv önskar mig i julklapp...?

Kranskullan Helene 2010

Nästa helg tävlar jag i Åsarna och ser speciellt fram emot söndagens 10km fristil. Hoppas på den långa tuffa mil-banan och inte för många minusgrader. Mina händer är inga stora fantaster av kyla.

Imorse efter frukost åkte jag ifrån ett mycket bra och fint läger i Harsa. Dagarna i skidparadiset har varit bra. Riktigt roligt med skidorientering igen. Trots att man åker mycket skidO under vintern, både träning och tävling, hinner man som glömma hur kul det är under sommarträningen. Att få på sig kartstället och få en ny bana och karta under plasten är som att bli ett barn på julafton. Spännande!
Vi har haft tur med vädret och Harsa har verkligen visat upp sin bästa sida med snötyngda granar och lagom kyla och solsken. Ola, Peter och Håkan har gjort ett hästjobb och fått till nya utmaningar för oss landslagsåkare och skidgymnasie-elever varje dag. TACK!


Så här vacker kan en skidorienterings-träning på Harsas myrar vara.

Nu befinner jag mig i Skellefteå på stiftsgården där vi ska bo och tillbringa helgen. Eller, mestadels ska väl helgen tillbringas på skidor på Skellefteås skidstadion, men det är här vi ska vila, sova och äta. Ett jättefint boende med mysiga rum! Extra välkommen kände jag mig när det låg ett litet välkomst-kort och ett choklad-hjärta på kudden när jag kom in i mitt rum.


Så här fint bor jag på Stiftsgården i Skellefteå

Under veckan i Harsa har jag fått dela rum med min ena "vinter-sambo" Josefine och nu kommer jag och Evan att sova i stort sett skafötters under tiden häruppe. (sängarna står mitt emot varandra, vi ska inte sova i samma säng)

Det var faktiskt en låååååång och seg resa hit upp idag. Det kändes som att milen i bilen aldrig ville ta slut. Middagen på Chinarestaurangen i stan var lite av en besvikelse. Brukar gilla asiatisk mat, men den idag var inte riktigt bra. Trist. Hoppas på bättre käk under resten av helgen. Sist vi var här har jag för mig att vi bodde och åt mycket gott. Boendet är ju detsamma, så hoppas maten också är det.

Nu ser jag fram emot helgen i skidspåren. Sprint på lördag i skejt och klassiskt 10 kilometer på söndag. Jag ska kriga, jag ska kämpa och jag ska inte ge upp!