Igår & idag har jag accepterat att jag mått dåligt. Jag har tillåtit mig själv att ha gråa dagar och det har varit skönt. Jag börjar må bättre. Jag skrattar igen, inte bara på ytan utan även inombords. Jag är gladare och den där obehagliga tomma känslan inom mig börjar sakta men säkert försvinna.
Dagen har varit en bra dag. Två fina träningspass, ett själv och ett tillsammans med Högskolan. Ett sprintpass i klassisk stil med bra sparring, hög fart och mjölksyrakänningar i hela kroppen. Skönt!
Kvällen har tillbringats med min fina vän Lina. Det är mycket tack vare henne som jag börjar se ljuset i gråtonen igen. En pärla!
Nu ser jag framåt och hoppas att solen ska lysa på mig imorgon.
