Skejtare som börjar gilla klassiskt. Vad händer!?

2011-11-01 @ 13:11:52
Det är riktigt roligt att åka klassiskt!! Jag som varit nästintill frälst i den fria tekniken och tyckt att de klassiska passen känts mest som en plåga har börjat vända. Det spända, ansträngda och svåra i den klassiska tekniken börjar släppa och jag börjar som man säger "fatta grejen" med att diagonala. Det är en befriande känsla och en wow-upplevelse att känna att något som tidigare varit svårt och komplicerat börjar flyta och fungera mer automatiskt. Jag har haft flera "akilles-hälar" i diagonalen. Allt från ett stelt höftarbete till att jag knäar och har svårt att få till frånskjutet. Sommarens ihärdiga nötande har givit resultat och det går definitivt åt rätt håll. Jag är givetvis långt ifrån färdig med detta, men att det sker en utveckling är motiverande och stimulerar till mer nötande.

Spåren i Östersund är fortfarande riktigt fina och det bjuds på bra förhållanden för oss skidnördar som desperat letar efter snö. På morgonen är det riktigt hårt men det luckras upp mer och mer under förmiddagen och blir mjukare.
Imorse genomförde vi ett klassiskt intervallpass på slingan. Det första intervallpasset på snö för säsongen. Visserligen tävlade vi i slutet av augusti i tunneln i Torsby, men det var mer en jäktig och stressig upplevelse. Idag låg fokus på ett bra tekniskt pass där farten fick anpassas efter förmågan att hålla teknik och tryck. Jag tycker att passet gick bra och jag är nöjd med mitt genomförande. Med hjälp av Emma & Mia på några av intervalldragen kunde vi dra nytta av varandra.

Teamet från Toblach stakintervaller hjälptes åt även idag.

Solen skiner här i Östersund idag. Det är varmgrader och inte vintrigt överhuvudtaget. Om en och en halv vecka ska vi göra tävlingspremiär och jag hoppas att ett under sker och att snön börjar falla i Bruksvallsfjällen snart!

Inom mig börjar solen också skina mer och mer. Det finns energigivare runt mig och jag är så glad att jag får den här möjligheten att tillhöra ett landslag och få dessa möjligheter till utveckling. Att jag trivs bra med de andra i laget är också en stor fördel då jag har några av mina allra bästa vänner nära mig hela tiden. Det är ovärdeligt!

image description
En av de viktiga i mitt liv.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback