Helene Söderlund

Trots att helgens tremil inte blev riktigt så bra som jag hoppats och drömt om har jag massor med positiva minnen, good-feelings och fantastiska upplevelser med mig från säsongen 2010/2011.
För första gången fick jag kliva i den vita landslagsdräkten i längd, jag fick spurta om seger på skejtvasan, jag fick vinna både EM-guld och VM-guld med ett EM-silver och två VM-silver som extra krydda, jag fick vinna två SM-guld och ett SM-silver, jag fick med mig ett antal topp 6 placeringar i Team Sportia Cup och några topp 10 från skandinaviska cupen och jag fick åka världscup i Gällivare. Som ett extra minne från EM-guldet fick jag ju dessutom ett snyggt ärr i rumpan, som jag alltid kommer att bära med mig. Om det är ett bra eller dåligt minne vet jag inte...? 

Snart tar jag semester och lite ledigt från träning och tävling. Jag kommer att hålla i träningen en dryg vecka till med fokus mot terräng-SM i Uppsala redan på lördag. Kanske vansinne att springa asfalts-race bara 6 dagar efter säsongsavslutning i skidor. Men jag tycker att det känns roligt, och därför kommer jag också att göra det! Att få kombinera det med en helg hos Annika gör ju saken galet bra! Redan på torsdag åker jag dit, och som jag längtar.. Tjej-helg i Uppsala.

Därefter tar jag lite påsk-lov från träningen och njuter av påskgodis och god mat.

3milen igår var ett slitsamt lopp där jag verkligen fick kämpa. Mina sjukdagar efter VM hade satt mer spår än jag trodde och benen var inte alls så där pigga som dom varit tidigare under säsongen. Det var svårt att täppa till luckor när folk åkte förbi mig och jag låg hela tiden och sladdade långt bak i klungan. Det var jobbigt och när jag korsade mållinjen var jag totalt utpumpad. Jag gav det jag hade igår och jag slet mig runt i blåsten. Det är inte tremilen som kommer att vara minnet från säsongen, utan det skjuter jag åt sidan och glömmer.

Nu vill jag ha torsdag!